Suche
Våra filialer
Ta reda på var våra filialer finns, vilka tjänster vi erbjuder och hur du kontaktar oss.
REMONDIS Groups internationellt
Upptäck REMONDIS med dess ca. 900 filialer i över 30 länder i Europa, Afrika, Asien och Australien.
Plast
Plast är ett av våra mest använda material tack vare sin mångsidighet och hållbarhet. Samtidigt är det en utmaning för miljön, då det bryts ner mycket långsamt. Genom att återvinna plast kan vi minska avfall, spara resurser och bidra till en mer hållbar framtid.
Om plast
Plast är ett av samhällets viktigaste material. De besitter en rad egenskaper som gör dem lätta att tillverka och bearbeta. Ordet “plast” betydde ursprungligen “smidig och lättformad”. På grund av dess flexibla natur används plast inom en rad områden:
Transport
Den låga vikten, produktionskostnaden och formbarheten av plast har betytt mycket för transportindustrin. Plast har bidragit till att utveckla hela sektorn samtidigt som användningen av plast har medfört minskad bränsleförbrukning genom minskad vikt på flygplan, tåg, bilar, båtar såväl som andra fordon.
Konstruktion
Platsers mångsidighet i kombination med dess utmärkta hållfasthet, hållbarhet och kostnadseffektivitet, låga underhållskrav och god korrosionsresistens gör dem till ett ekonomisk attraktivt val inom konstruktionsindustrin och används i ett växande antal applikationer.
Elektricitet och elektronik
Plaster har utmärkta elektriska egenskaper, från fullständig isolering till god elektrisk ledningsförmåga. De är oumbärliga som material inom el- och elektronikbranschen. Överallt där vi hittar elektricitet och elektronik hittar vi också ofta plast.
Förpackningar
Plast är mångsidigt, hygieniskt, lätt, flexibelt och mycket hållbart vilket gör det till det perfekta materialet för att förpacka varor. Plastförpackningar står för den största användningen av plast globalt (~32%).
Energiproduktion
Plast spelar en viktig roll inom energiproduktion för att tillverka kostnadseffektiva och hållbara delar för vindkraftverk, solceller och vågkraftverk.
Vården => Sjukvården
Användningen av plast har varit revolutionerande inom Vården => Sjukvården och visat sig vara en av få material som varit tillräckligt mångsidiga för att utvecklas med den dynamiska naturen av vårdindustrin. Det används för att bland annat tillverka sprutor, blodpåsar, hjärtklaffar, proteser, bandage och mycket mer.
Användning av plast
Den globala användningen av plast har fyrdubblats de senaste 30 åren, och trenden ser ut att fortsätta. De främsta anledningarna till den ökade användningen är en växande världsbefolkning och ekonomisk tillväxt. 2019 var den globala användningen av plast 460 Mt (miljoner ton) – plastförpackningar, konstruktionsindustrin och transportindustrin stod för mer än 60% av den totala vikten. Enligt en prognos från OECD (the Organisation for Economic Co-operation and Development) kommer den globala användningen av plast tredubblas mellan 2019-2060, från 460 Mt till 1 1321 Mt. Mängden plastavfall är uppskattat att öka i en liknande takt, 353 Mt 2019 till 1 014 Mt 2060.
Återvinning av plast
Av de sju miljarder ton plastavfall som genererats globalt fram tills idag så har mindre än 10% återvunnits. Men mängden plast som återvinns varje år ökar successivt. 2019 återvanns 9% av det uppkomna avfallet för att tillverka ny plast, 19% brändes för energiutvinning, 50% hamnade på soptippen, och övriga 22% undvek avfallshantering helt och hamnade på okontrollerade soptippar, brändes utan energiutvinning eller läckte ut i land- och vattenmiljöer. Prognosen för 2060 ser följande fördelning: återvinning 17%, förbränning 18%, soptippar 50%, ingen avfallshantering 15%.
Om vi jämför detta med glas och aluminium som ligger runt 75% återvinningsgrad har plasten en lång bit kvar. Aluminium hade enligt International Aluminium Institute en global återvinningsgrad omkring 76% 2020. Aluminiumburkar innehåller i genomsnitt 73% återvunnet aluminium, vilket är 20 gånger mer än hur mycket återvunnen plast vi i genomsnitt hittar i plastflaskor. Återvinningsgraden för glasflaskor och glasburkar 2018 i Europa låg på en liknande siffra omkring 76%.
Utmaningar med plaståtervinning
Så varför är procentsatsen för återvinning av plast så låg?:
- Omkring 75% av den globala plasten är termoplast som kan smältas och formas för att tillverka nya produkter. Resterande 25% är härdplast som inte mjuknar vid värme och gör dem svåra att återvinna hållbart och kostnadseffektivt.
- Plastförpackningar som inte är rengjorda är svåra att återvinna. Se därför till att skölja ur alla förpackningar innan de läggs i återvinningen.
- Olika typer av plast kan inte återvinnas tillsammans på grund av varierande smältpunkter och additiver.
- Processen för att återvinna plast är komplex och gör det svårt att skapa ekonomiskt hållbara processer.
- Mycket plast är, till skillnad från aluminium och glas, inte 100% återvinningsbart och resulterar ofta i ett material av lägre kvalitet.
- Plast slängs i vanliga soporna istället för plaståtervinningen.
Vad är plast?
Plast är ett samlingsnamn för en stor grupp material som använder polymerer som huvudingrediens.
Vad är polymerer?
Ordet “polymer” betyder “flera delar” och är kemiska föreningar av väldigt stora molekyler (makromolekyler) som består av mycket långa kedjor uppbyggda av mindre repeterande enheter, monomerer. Polymerer finns naturligt men framställs också syntetiskt. Båda typerna skapas via polymerisering – en kemisk reaktion där monomerer sammanfogas till långa kedjor för att bilda polymeren. Polymera material delas vanligtvis in i tre grupper:
- Gummimaterial (elastomerer)
- Härdplaster
- Termoplaster
Typer av plaster
Världen är full av plast. Praktiskt taget allt du ser och använder dagligen är helt eller delvis tillverkat av ett eller annat plastmaterial. Din TV, dator, bil, hus, kylskåp och många andra produkter använder plastmaterial för att förgylla våra liv och göra dem enklare. Produkterna innehåller en rad olika plastmaterial och sammansättningar som var och en har unika egenskaper.
Plaster delas in i två huvudgrupper, termo- och härdplaster – där termoplasterna i sin tur delas in i undergrupperna amorfa och delkristallina plaster.
Skillnaden mellan termoplast och härdplast
Amorfa och delkristallina plaster
Termoplast delas in i två undergrupper baserade på polymerens materialegenskaper som kallas amorfa och delkristallina plaster:
Typer av termoplaster
Polyester (PET, PBT)
Polyester är en grupp plaster som kan vara både av typen härdplast eller termoplast. Termoplastisk polyester kan i sin tur vara antingen amorf eller kristallin. Bland de kristallina typerna finner vi konstruktionsplasterna PBT och PET, men även mer avancerade plaster såsom PCT och LCP.
Nedan detaljer är specifika för PET och PBT.
Återvinning:
Kan återvinnas både mekaniskt och kemiskt.
Vanliga användningsområden
Ugnshandtag, strålkastare, strykjärn, saxar, plastförpackningar, ramar till solceller, elkontakter, m.m.
Läs mer om REMONDIS plaståtervinning
Polyeten (PE)
Polyeten är en delkristallin volymplast och betecknas PE. Det är den vanligaste plasten globalt med en årlig tillverkning omkring 60 miljoner ton. Den används bland annat för att tillverka köksredskap, kablar, plastpåsar, plastfolie, flaskor och burkar. Trots dess höga återvinningsbarhet står den för mest nedskräpning i naturen på grund av den stora mängden som tillverkas varje år.
PE är en flexibel plast med lågt materialpris och densitet, utmärkt kemikaliebeständighet, låg fuktabsorption och hög elasticitet (ned till <50°C). Den är lätt att färga och kan fås som livsmedelsgodkänd. Dock har den en relativt låg styvhet och draghållfasthet, klarar ej temperaturer >80°C och är svår att lackera.
PE delas in i olika grupper baserat på dess uppbyggnad och densitet:
Återvinning:
PE har en hög återvinningsbarhet som material i nya produkter eller som energi. Återvinningkod PE-plast:
Vanliga användningsområden:
Hushållsartiklar (till exempel plastfolie och plastpåsar), leksaker, flaskor, rör, slangar, hinkar, kabelmantling, kablar, bensintankar, förpackningsfilm, behållare, infodringar, tätningsringar, m m.
Polyvinylklorid (PVC)
Polyvinklorid är en amorf volymplast och betecknas med PVC. Vinylkloridplast blandas vanligtvis med en rad olika tillsatsmedel vilket gör att den förekommer i ett stort antal variationer med olika egenskaper.
Återvinning:
Återvinningskod PVC:
Vanliga användningsområden:
Rör, byggpaneler, isolationsmaterial, flaskor och behållare, läderimitationer, skosulor, leksaker, syntetläder, kabelmantling, skyddshandskar, regnkläder m.m.
Polypropen (PP)
Polypropen är en delkristallin volymplast och betecknas med PP. Det är den näst största plasten på marknaden efter LDPE. Med hög utmattningshållfasthet, låg densitet, god kemikalieresistens och goda mekaniska egenskaper används PP-plast i en rad olika sammanhang – speciellt för områden med höga krav på hållfasthet och temperaturresistens.
Återvinning:
Återvinningskod PP:
Vanliga användningsområden:
Plastmöbler, skalet för bilbatterier, instrumentpaneler, askar, burkar, plastbackar, chassier, flaskor, behållare, rör, medicin- och kosmetikaförpackningar, verktygslådor m.m.
Akrylnitril-Butadien-Styren (ABS)
Polyvinklorid är en amorf volymplast och betecknas med PVC. Vinylkloridplast blandas vanligtvis med en rad olika tillsatsmedel vilket gör att den förekommer i ett stort antal variationer med olika egenskaper.
Återvinning:
Återvinningskod ABS
Vanliga användningsområden:
Kåpor av olika slag (telefoner, dammsugare m.m.), köksmaskiner, instrumentpaneler, leksaker, möbler, fordonskarosser, industridetaljer m.m.
Polymetylmetakrylat (PMMA)
Polypropen är en delkristallin volymplast och betecknas med PP. Det är den näst största plasten på marknaden efter LDPE. Med hög utmattningshållfasthet, låg densitet, god kemikalieresistens och goda mekaniska egenskaper används PP-plast i en rad olika sammanhang – speciellt för områden med höga krav på hållfasthet och temperaturresistens.
Återvinning:
Återvinningskod PMMA:
Vanliga användningsområden:
Reflexer, raster till lysrör, kontaktlinser, skyddsglas till hockeyrinkar, m.m.
Polyamid (PA)
Polyamid är en delkristallin konstruktionsplast och betecknas med PA. Den är mer känd under varumärket “Nylon”. PA finns i ett stort antal varianter där PA6 och PA66 är de vanligaste typerna. PA är den vanligaste typen av konstruktionsplast och används i stor utsträckning inom bilindustrin.
Återvinning:
Kan återvinnas både mekaniskt och kemiskt. Återvinningskod PA:
Vanliga användningsområden:
Kugghjul, skruvar, lager, propellrar, maskinkåpor, bilmoduler m.m.
Acetalplast (POM)
Acetalplast är en delkristallin konstruktionsplast och betecknas med POM. Det är det mest kristallina materialet av alla konstruktionsplaster.
Återvinning:
Kan återvinnas både mekaniskt och kemiskt. Återvinningskod POM:
Vanliga användningsområden:
Skidbindningar, tanklock, nivåmätare, bensinpumpar, kedjelänkar till transportör, kugghjul, snäpplås, medicinska verktyg och delar, m.m.
Polykarbonat (PC)
Polykarbonat är en glasklar amorf konstruktionsplast och betecknas med PC.
Återvinning:
Kan återvinnas både mekaniskt och kemiskt. Återvinningskod PA:
Vanliga användningsområden:
CD-, DVD- och Bluerayskivor, glaset till bilstrålkastare, hjälmar, filmkassetter, kontaktlinser, m.m.
Hur tillverkas plast?
Plast kan ha många olika egenskaper. Dessa egenskaper bestäms dels på vilken tillverkningsmetod (polymerisering) som används, dels på vilka additiver som tillsatts under tillverkningen. Plast tillverkas i grova drag enligt följande process:
Extrahera Råmaterial
Plast är uppbyggt av material som återfinns i naturen såsom gas, olja, kol, mineraler och växter. Idag är det främst olja, gas och kol som används.
Raffinering
Innan råmaterialet kan användas måste den renas från oönskade partiklar. Först utvinns råolja från råmaterialen, sedan värms råoljan upp för att sedan skicka till en destillationsenhet. I destillationsenheten bryts råoljan ned till mindre och lättare föreningar som kallas fraktioner och kan bilda monomerer.
Polymerisering
Polymerisering är den kemiska reaktionen när monomer sammanfogas till långa polymerkedjor. Monomertypen styr vilket typ av material som tillverkas medan polymeriseringsprocessen kan skapa olika varianter av molekylkedjor, till exempel linjära eller förgrenade. Polymer uppbyggda av en enda typ av monomer kallas homopolymer. Förekommer det flera monomer kallas polymer antingen sampolymer eller copolymer. Polymer kan modifieras ytterligare genom att styra var olika molekyler hamnar i kedjan.
Sammansättning
Till sist blandas och smälts olika material och tillsatser för att bilda den önskvärda typen av plast. Blandningen förvandlas till pellets som formas till olika föremål.
Additiver (tillsatsmedel)
Polymera material framställs sällan utan att först ha modifierats med tillsatsmedel. Till exempel modifieras termoplaster som används vid formsprutning med en värmestabilisator för att förhindra plasten från att brytas ned termiskt, alltså med värme. Andra plaster framställs med armeringstillsatser såsom glas- eller kolfibrer för ökad styvhet och styrka eller färgpigment för att färga plasten.
Fysikaliska egenskaper
Utseende, kristallinitet, utomhusbeständighet, friktion, etc.
Mekaniska egenskaper
Styvhet, hållfasthet, ythårdhet, nötningsbeständighet, seghet, etc.
Kemiska egenskaper
Permeabilitet eller barriäregenskaper, oxidationsbeständighet, hydrolysbeständighet, etc.
Elektriska egenskaper
Elektrisk isolering, resistens mot krypströmmar på ytan, resistens mot statisk uppladdning, elektrisk ledningsförmåga, etc.
Termiska egenskaper
Värmestabilisering av smältan, förhöjd användningstemperatur, formbeständighet vid förhöjd temperatur, brandskyddsegenskaper, etc.
Bearbetning av termoplaster
Plastprodukter kan tillverkas på flera olika sätt beroende på vad som ska tillverkas. I grund och botten syftar plastbearbetning till olika typer av mekanisk bearbetning för att forma plasten efter behov. Vilken metod som lämpar sig beror dels på vad för produkt som ska tillverkas, dels på den specifika plastens egenskaper.
Formsprutning
Formsprutning är den dominerade bearbetningsmetoden för plast. Detta beror på att den har en hög kostnadseffektivitet i jämförelse med konventionell skärande eller annan gjutning. Det är en helautomatiskt cyklisk process för att främst framställa helt färdiga detaljer. Formsprutning går enkelt förklarat ut på att smälta plastpelletar som sedan när de är tillräckligt smidiga sprutas in under tryck i en form som sedan kyls tills plasten stelnat.
Formsprutning används för att tillverka många olika och allmänt använda produkter, till exempel korkar, fjärrkontroller, höljen, sprutor och de flesta andra produkter tillverkade i plast.
Extrudering
Extrudering kallades tidigare för strängsprutning. Tekniken används främst för att tillverka föremål med ett genomgående tvärsnitt. Detta uppnås genom att plasten pressas eller dras genom en form eller matris. Extrudering används bland annat för att tillverka rör, kablar, lister och andra ändlösa föremål.
Formblåsning
Formblåsning är en helautomatisk process för att tillverka ihåliga plastprodukter i termoplast, till exempel PET-flaskor, burkar och andra behållare. Det är en vidareutveckling på extrudering och är inte alltför olik processen för att blåsa glas.
Filmblåsning
Filmblåsning går ut på att mata smält plast genom ett munstycke med storleken för sin produkt. Med hjälp av lufttryck blåser man sedan ut plasten till önskad form. När denna svalnar får man en färdig plastslang som används för att tillverka en rad olika produkter. Ett viktigt användningsområde för formblåsning är plastpåsar av olika slag. Andra områden är den film som används på förpackningar för att skydda produkter eller mat.
Rotationsgjutning
Rotationsgjutning går ut på att plast hälls i en gjutform som sedan hettas upp för att smälta materialet, samtidigt roteras formen för att få smältan att rinna runt och komma i kontakt med gjutformens alla väggar. Gjutformen får sedan svalna under rotation tills plasten har stelnat innan produkten tas loss. Metoden tillåter för komplicerade former med fina detaljer. Rotationsgjutning används bland annat för att tillverka leksaker, tankar och behållare, m.m.
Vakuumformning
Vakuumformning används nästan uteslutet för amorfa plaster och är mycket vanlig inom förpackningsindustrin. Metoden går ut på att värma upp en plastskiva som sedan formas mot ett formningsverktyg genom att luften sugs ut genom verktyget och plasten dras in mot dess ytor. Vakuumformning har hög precision och är samtidigt ekonomisk. Metoden används bland annat för att tillverka olika förpackningar, instrumentbrädor till bilar, paneler, kåpor, m.m.
Återvinning av plast – Mot en mer hållbar plastanvändning!
Sättet vi använder plast idag är i många fall inte hållbart. Det finns stor förbättringspotential inom alla områden, från produktionen av plastprodukter och valet av plaster till plaståtervinning. Naturskyddsföreningen har sammanställt en lista för hur vi kan förbättra vår plastanvändning vi starkt rekommenderar att läsa igenom.
Plaståtervinning idag
Som tidigare nämnt återvinns i dagsläget enbart 9% av all plast i världen för att tillverka nya produkter, 19% förbränns för energi och 50% går till soptippar. Resterande 22% hamnar på okontrollerade soptippar, bränns utan energiåtervinning eller läcks ut i vår natur. Sverige är aningen bättre. Enligt Naturvårdsverket ska Sverige under 2020 ha återvunnet 97% av alla den plast som sattes på marknaden – 10% materialåtervinning och 87% energiåtervinning.
Vårt förhållande till plast håller på att förändras där plaståtervinning spelar en viktig roll för att kunna skapa en cirkulär livscykel. Det är dock lättare sagt än gjort. I teorin kan all plast återvinnas. Problemet är att processerna ser olika ut beroende på vad som ska återvinnas. Blir processen för återvinning för komplicerade är den oftast inte ekonomiskt hållbar, vilket gör att den plasten inte återvinns – eller inte ens kanske samlas in.
Hur går plaståtervinning till?
Både svensk lagstiftning för plastavfall såväl som producentansvaret grundar sig på Avfallstrappan, även kallad “avfallshierarkin”. Det är ett EU-direktiv som är antaget i den svenska miljöbalken som styr hur vårt plastavfall och annat avfall ska tas om hand. Det är en vägledning för hur vi på bästa sätt tar hand om vårt avfall för att nå våra miljömål. Nedan är de fem stegen som ingår i Avfallstrappan och hur de bör prioriteras:
Minimera
I första hand bör vi minimera onödig plastanvändning.
Återanvända
I andra hand bör vi återanvända plasten.
Materialåtervinna
I tredje hand bör vi återvinna plasten för att kunna återanvändas som råvara i nya produkter.
Energiutvinna
I fjärde hand bör vi energiutvinna plasten så att åtminstone energin som finns i plasten kan tas tillvara.
Deponera
Om inget av tidigare punkter är möjliga grävs avfallet ner på soptippar. Deponering är det sämsta alternativet och förekommer nästan inte alls i Sverige.
Materialåtervinning är en av de viktigaste stegen i trappan, och ett område hela världen behöver bli bättre på. Det kombinerar lönsamhet med miljönytta där vi låter råvarorna leva vidare i nya produkter och skapar en återvinning som gör stor nytta. De två främsta metoderna inom materialåtervinning kallas mekanisk och kemisk plaståtervinning.
Läs mer om REMONDIS plaståtervinning
Vad är mekanisk plaståtervinning?
Mekanisk plaståtervinning metoden går ut på att sortera, tvätta och smälta plaster utan att förändra deras kemiska struktur för att framställa nya produkter. Det är en relativt billig metod, både ekonomiskt och energimässigt. Idag är det den mest effektiva och använda metoden för att återvinna plast. Jämfört med kemisk plaståtervinning är mekanisk plaståtervinning en mindre energikrävande process då det krävs färre steg för att kunna återanvända plasten.
Den främsta utmaningen är att samla in och sortera all plast på ett effektivt sätt för att kunna framställa så rena råvaror som möjligt. För att en plast ens ska kunna materialåtervinnas måste den nämligen vara skild från andra plaster och orenheter – detta kan annars riskera att försämra plastens egenskaper. Hur många plaster som är blandade och hur smutsig plasten är beror på vart det kommer ifrån. Plasten delas vanligtvis in i två grupper för att avgöra detta som heter PCR och PIR. Du hittar mer information om dem längre ned på sidan.
Mekaniskt återvunnen plast är ofta gråaktig eller mörk till färgen. Detta är på grund av att plastavfallet oftast har flera olika färger. Det är dock inte bara färgerna som följer med i återvinningsprocessen. Även andra tillsatser som flamskydd, mjukgörare, stabilisatorer m.m. kan finnas med. Dessa tillsatser kan ibland vara reglerade och det är viktigt att kemikalieinnehållet kontrolleras när detta är en risk.
Vad är kemisk plaståtervinning?
Kemisk plaståtervinning innebär att plasterna bryts ned till sina ursprungliga molekyler för att framställa ny plast. Eftersom plastens molekyler bryts ned för att sedan byggas ihop igen innebär kemisk plaståtervinning en större loop som kräver mer energi än mekanisk plaståtervinning. Fördelen är en ny plast av högsta kvalitet.
Metoden gör det möjligt att återvinna plaster som redan börjats bryta ned eller som är mycket förorenade. Kemisk plaståtervinning gör också att plasten kan återvinnas gång på gång. Detta gör metoden till ett viktigt komplement till mekanisk plaståtervinning för att kunna återvinna all plast.
Skillnaden mellan PCR och PIR
Plastavfall delas vanligtvis in i två grupper PCR och PIR. Detta görs för att förtydliga vart plasten kommer ifrån och vad för kvalitet det har:
Källor
plastex.se
Värt att veta om plast (skriven av Ulf Bruder)
kemi.se
Plast
Mekanisk återvinning av plast
What Does PCR and PIR Mean, and What is it? – Greencore Products
Rätt plast på rätt plats: en mer hållbar plastanvändning – Naturskyddsföreningen
Nedskräpning av plast
Plastic pollution is growing relentlessly as waste management and recycling fall short, says OECD
Så funkar plaståtervinning
Återvinningsbara plastförpackningar
Kemisk återvinning
Frequently Asked Questions: Benefits of Recycling | Land, Buildings & Real Estate
Plastics use projections to 2060
Plastics flows and their impacts on the environment
Plastic Pollution – Our World in Data
